SPARC - en nationell plattform för deltagarbaserad aktionsforskning, samverkan och utbildning

Ett viktigt mål för SPARC – Swedish Participatory Action Research Community – är att etablera en nationell plattform för bildning, utbildning och forskning där en forskarutbildning ingår med beteckningen forskarutbildning i demokratiska kunskaps- och förändringsprocesser. Syften för SPARC är att överskrida gränser mellan olika samhälleliga verksamhetsfält för att stärka kunskapsbildning och forskning.

LÄS MER OM SPARC

Nyligen utkommen bok rekommenderas:

The Palgrave Handbook of Decolonising the Educational and Language Sciences | SpringerLink!

Redaktör för handboken är Sangeeta Bagga-Gupta, som också är medlem i SPARCs styrelse.

Hon lyfter fram några kapitel som särskilt relevanta från en SPARC- horisont; kap 1 som ger

en översikt och kap 19 (på svenska) och kap 20 (översättning av kap 19).

Hela handboken är Open Access och kan laddas ner i sin helhet eller som enskilda kapitel.

Intryck från SPARCs årskonferens 2025

Demokratiarbete i praktiken

Årskonferensen 2025 med temat "Demokratiarbete i praktiken" ägde rum den 9 maj på Runö Folkhögskola City i Stockholm. Konferensen samlade ett fyrtiotal deltagare varav hälften var på plats på Runö City och övriga deltog via zoom. Runö Folkhögskola & Utvecklingscentrum City och rektor Robert Ekstrand hälsade tillsammans med Fia Andersson, SPARC, alla välkomna till konferensen.

Valet av tema för konferensen baserades på att vi i SPARC vill värna om betydelsen av att synliggöra, diskutera och sprida olika exempel på demokratiarbete i olika praktiker och inom olika områden med barn och unga i Sverige, och om vikten av att föra samtal där olika röster får höras och kunskaper och erfarenheter mötas och berika varandra.

Under rubriken Demokratiskt arbete genom Participatorisk aktionsforskning (PAR/CBPR) vid Malmö universitets forskningscentrum Citizen Health, presenterade Rathi Ramji och Louise Burenby Yxne, båda vid Malmö universitet, det nystartade forskningscentret Citizen Health. Ett stort nätverk är under uppbyggnad inom centret. Louise gav också exempel från arbetet inom nätverket ”Kids in Action” där barn i utsatta områden forskar tillsammans med nätverkets forskare.

Under rubriken Lekfullhet, relationsskapande och delaktighet bland autistiska elever, presenterade Ingela Visuri, Victoria Mosshem och Lukas Renklint ett projekt med elever med autism, genomfört i samarbete med elever och pedagoger på mellan- och högstadiet. Ingela (forskare, Högskolan Dalarna), Victoria (pedagog) och Lukas (lajvpedagog). Utifrån frågan: Kan lajv och kreativt skapande bidra till att skapa ett ”safe space” som ökar elevernas sociala självförtroende och bidrar till socialt lärande och samtidigt göra skolan till en plats där eleverna också har roligt? Positiva exempel från både individuella elevers upplevelser och mer generellt presenterades.

Under rubriken Demokratiarbete i praktiken – men hur gör man? Ett samtal om ”Demokratistegen” presenterade Cecilia Ferngren och Karin Årman, båda vid Forum för levande historia, sitt arbete med Demokratistegen. De visade hur Demokratistegen är uppbyggd och gav exempel på hur lärare kan arbeta med demokratifrågor tillsammans med elever i olika åldrar. Materialet är tänkt att användas även inom Studieförbund och Folkhögskolor.

Under rubriken Bakom kulisserna - det osynliga men nödvändiga arbetet samtalade
Jenny Rosendahl, Stockholms universitet och Fia Andersson, SPARC, om forskarens roll i ett deltagarbaserat aktionsforskningsprojekt som Jenny genomfört tillsammans med unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Jenny beskrev projektet i korthet och lyfte fram erfarenheter av vad som krävts för att genomföra studien med tanke på deltagarnas behov, såsom att ordna taxiresor, se till att det fanns lunch o fika mm. Dessa ”omsorger”, som var helt centrala för att kunna genomföra en deltagarbaserad aktionsforskningsstudie med denna grupp, ansågs dock inte relevanta att ta med i en avhandling och fick tas bort. Jenny och Fia diskuterade huruvida deltagarbaserad aktionsforskning kan genomföras med unga vuxna med IF som medforskare och vad som då ”krävs” samt hur forskare kan synliggöra det osynliga men nödvändiga arbetet för studiens genomförande.

Fortsatta diskussioner - inom olika områden och med olika teoretiska/metodiska ingångar - behövs för att synliggöra att det kan finnas olika behov som forskaren behöver bli varse och kunna hantera för att det ska vara möjligt att ha medforskare med t.ex. IF eller autism i en deltagarbaserad aktionsforskningsstudie.

Konferensen avslutades med utrymme för frågor och reflektioner. Där betonades värdet av årskonferensen där olika kunskaper och erfarenheter möts och berikar varandra.

Konferensen avslutades med ett stort tack till Runö och Ann-Mari Schwartz och Robert Ekström

Intryck från SPARCs årskonferens 2024

Skolan som demokratibärande resurs.

SPARC ledamot John Björkman lektor i Idéhistoria, Södertörns högskola och ordförande i SPARC Fia Andersson

Bildning, demokrati och ”jämfrihet".

Bild: Studiecirkel och den skötsamme arbetaren. Anders Burman, idéhistoriker, Södertörns högskola Läs sammanfattningen - höger sida.

Bild: En forskningscirkel om folkbildning som demokratibärande - process och produkt.
Ann-Mari Schwartz, kursarbete och kursutveckling vid Runö Folkhögskola & Utvecklingscentrum

Bild: Den medborgerliga bildningens framtid. Henrik Bohlin, idéhistoriker och filosof, Södertörns högskola

Bildning, demokrati och jämfrihet

Anders Burman, idéhistoriker, Södertörns Högskola

Bildning och demokrati är två utpräglat öppna begrepp. De är mångtydiga,omtvistade och svårhanterliga, eller med ett ord: dissensuella, präglade avmeningsskiljaktigheter. Analytiskt kan detta framstå som ett problem och idiskussioner är det lätt att tala förbi varandra. Men utifrån ett idéhistorisktperspektiv är det möjligt att följa kampen om begreppen och argumenten för ochemot bildning och demokrati. I föredraget gör jag detta utifrån tre historiskanedslag: för det första nyhumanismen och den allmänna folkuppfostran underdecennierna efter franska revolutionen, för det andra senidealismen och desociala rörelserna kring sekelskiftet 1900, och för det tredje nyliberalismenoch högerpopulismen under de senaste årtiondena. I föredraget visar jag hur detunder alla tre faser gjorts både radikala och konservativa uttolkningar av debåda begreppen. Avslutningsvis resonerar jag kring bildningens och demokratinskritiska potential utifrån Étienne Balibars begrepp égaliberté – eller påsvenska ”jämfrihet” – som för samman égalité och liberté. Jag hävdar att ensådan dynamisk balans mellan frihet och jämlikhet borde utgöra ett övergripandemål inom både utbildning och politik. Bildning, demokrati och jämfrihet.

Bild: Ett deltagarbaserat utvecklingsprojekt inom gymnasieskolans estetiska program med Elisabeth Lisa Öhman, Lektor i Bild, Stockholms Universitet

Bild: En profession på vetenskaplig grund – vad innebär det för det demokratiska uppdraget? Per Båvner, utredare vid Sveriges Lärare

Delaktighets- och Inkluderings-Tankesmedjan (DoIT )
DoIT sätter fokus på dagens utmaningar i samhället idag. Detta bland annat genom återkommande träffar.

Välkommen till DoIT den 28 november 2024

Tema: Samtyckesprojekt och Metoouppropen, läget inför 2025.
När: Den 28 november kl 09.30-12.00
Plats: Information om lokal i Örebro kommer efter anmälan. Det finns även möjligheter till digitalt deltagande. Kontakta: weckstrompetra@gmail.com.
Program: Förmiddagen inleds med en kort introduktion av Sangeeta Bagga-Gupta och Petra Weckström. Vid 9.45 – ca 10.15 deltar vi i en digital nationell Metoo-pepp där vi möter Emma Karlsson Filbey från Föreningen Samordningen Metoouppropen och Gustaf Brandell, rektor Änglandaskolan och samordnare för Trygghetsgruppen i Örebro kommun med ansvar över trygghetsfrågor inom grundskola/förskola. Vi jobbar även med en scen från projekt Samtycke med Åsa Gustafsson och David Levi, skådespelare på Teater Martin Mutter.

Läs också mer om DoIT: (https://ju.se/forskning/forskningsinriktningar/ccd---communication-culture-and-diversity/tankesmedjan-doit.html)

Vad är forskningscirkeln?

Grundtanken med forskningscirkeln är att skapa en mötesplatsdär cirkeldeltagarna, verksamma inom något område, har ett problem/en fråga som de vill förstå och utveckla -möter forskaresom är intresserade av deras frågor.Den fråga som ligger till grund för samtal i cirkelnkommer alltsåfrån deltagarna själva. I cirkelnskapasnågot nytt, utifrånbåde erfarenhetsbaserad kunskap och vetenskapligt framtagen kunskap, en kunskapsmassa som inte kunnat bildas i enbart praktiken eller enbartinom forskningen. Forskningscirkeln kan - lite förenklat - beskrivas som en studiecirkel där även en

eller flera forskare deltar. (Fia Andersson, Ordförande i SPARC)

Om Paulo Freire´s pedagogik och filosofi

Se och lyssna på ordförande i SPARC Fia Andersson och ledamot i SPARC John Björkman samtal om Freire. Tryck på pilen nedan.

SE FLER PROJEKT

Följ oss på Facebook

https://www.facebook.com/sparcsweden